Det har vart en lång resa, samtidigt som den inte ens har börjat än. För över två månader sedan ställdes jag för tanken: ''vad fasen ska man göra nu?'' och det tog mig ganska hårt om jag ska vara ärlig. Jag gick min näst sista termin på det filminriktade programmet ''Datorgrafik och Animation'' på Högskolan på Gotland och först nu slog det mig vad resten av mitt liv faktiskt skall handla om.
Under drygt 3 år har jag suttit på lektioner och föreläsningar och studerat dussintalet program, 3D modellering, riggning, texturering, klippning, ljudläggning, ljussättning, motion capture, 2D målning, manusskrift och allt som egentligen har med film att göra - dock med inriktningen på att antingen göra typ något sånt här:
Eller något sånt här:
Eftersom jag är konstnärligt lagd och alltid har tyckt om att teckna och måla (och många har visat sin uppskattning för det jag skapat) så tycks denna sida av filmbranschen vara mest logisk för mig. Och när jag slutade Bild och form programmet på Schillerska gymnasiet så var också detta jag sökte efter när jag skulle välja högskola och dess program.
Jag kom in på detta Datorgrafik och Animationsprogrammet som jag redan talat om och jag var först som hemma. Men ju längre tiden gick så saknades något. Alla dessa timmar bakom datorn och frustrationen med program och saker som bråkade slet verkligen på mitt tålamod och jag såg mig sitta där om 10 år med min förstörda rygg och ännu sämre tålamod. För mig ska det vara det roligaste som finns att vakna på morgonen och sätta sig med dessa projekt.
Och visst även roliga saker kan vara jobbigt ibland; kan ju sitta 10 timmar och spela tv-spel så det blöder ur ögonen, men kan ändå ha haft roligt. Skillnaden här var att det blev ett måste mer än ett nöje.
Vi fick testa de flesta olika delar, eftersom vårt program är ganska stort. Många i min klass hade lika dan uppfattning som mig - var väldigt intresserade av film eller spel på ett estetiskt plan men visste inte exakt vad man ville göra. Ville man modellera själva figurerna? Eller ville man hålla på med effekter likt regn eller eld? osv osv.
Misstro inte. Jag har tyckt mycket har varit roligt med dessa saker. Jag har fått gjort små filmer och testat på olika metoder att lösa problemen och jag har även lärt mig massor om hur den branschen funkar. Exempel på detta är denna jag gjort:
Men ju mer jag hållt på med det, desto mer har jag känt att det inte riktigt varit för mig. Det har hela tiden känts som om jag var 15 steg efter alla andra och att jag inte nådde de målen som jag satt upp för mig själv.
Därför testade jag att på egen hand inte fokusera så mycket på själva 3D animationer utan mer åt traditionell film och hur 3D och effekter funkar i det medium. Sedan har jag alltid tyckt om att berätta mina egna historier. Började väl skriva någon form av Sagan om Ringen ripoff eller liknande när jag var en 12 år, där jag gjorde en egen version med mina karaktärer och egen handling. Den delen har helt enkelt funnits med länge. Så mer och mer började jag dra mig åt ett annat håll än vad Högskolan hade att erbjuda.
Så när jag satt där i början på november och funderade på vad jag skulle göra efter skolan var slut (plugga ett 4:e år, Söka jobb med den lilla kunskapen om 3D animation och modellering jag hade, eller sitta och jobba ifatt mig i typ 5 år för att vara redo för marknaden ect).
Nej jag visste inom mig egentligen vad jag ville göra. I slutet av andra året, när jag gjorde min kortfilm ''Noctoria'' som egentligen var en ren katastrof rent produktionsmässigt aka ''Allt som kan gå fel, går fel'' vilket gjorde att slutresultatet blev lidande, så var ändå de månaderna med förproduktion, produktion och efterproduktion bland det roligaste jag hållt på med. Att dessutom få se sin historia som man skrivit ner på papper komma till liv med hjälp av skådespelare och sedan sätta ihop det under klippningen var väldigt tillfredsställande för mig.
När jag sedan fått klart för mig att det var detta som jag ville göra så kom nästa problem - hur jag skulle fortsätta, om jag skulle plugga nån annanstans eller i ett annat land eller så, så gjorde jag en liten desperationsåtgärd, vilket var att jag skickade en kort förfrågan till en viss herre vid namn Steven M. Ilous.
Steven är en man i tidiga 30-årsåldern som vi haft som någon form av lärare under en av våra första kurser under första året. Han var en Amerikan som de hade hyrt in för just den här kursen och för mig var han väldigt intressant, eftersom det var den första personen från branschen som jag träffat. Därför ville jag höra varje ord han hade att säga. Han visade sin portfolio och berättade om sina arbeten för diverse Hollywoodproduktioner (bla. Matrix och Polar Express som han jobbat med visuella effekter och så) och lite alla möjliga kortfilmer och reklamfilmer han gjort. Mer om honom här:
http://stevenmilous.com/010/main.html
Vi skulle sedan få göra en fejkad reklamfilm, med honom till hjälp. Och min grupp kom ut med den här:
Efter att kursen var slut så var det inte mycket mer med det. Vi fick våra betyg och Steven åkte hem till USA. Ht dan dök sedan upp på spelmässan som vi har varje år: GGA (eller GGC som något snille tyckte atet skulle låta eller se bättre ut som). I alla fall så var det inte mycket mer än så, men nu när jag satt där så kom jag på att jag hade kvar honom som vän på facebook och eftersom han var den ende inom branschen utanför Sverige så slängde jag mig, kort sagt, ut för stupet med förbundna ögon.
Jag frågade honom kort om vad jag ska göra efter skolan? (självklart med en ytterst liten förhoppning om att han kanske kunde hjälpa mig in på rätt spår). Kanske kände han någon, som kände någon som kanske kunde fixa något eller sånt sånt. Jag hade redan räknat med ett ''svinn'' på cirka ett års arbetslöshet ändå, så hade inte direkt något att förlora. Han gav mig många bra råd. Om allt för filmstudior i Sverige som jag kunde söka till eller skolor jag kunde ansöka till, men i slutet av det mailet så erbjöd han mig att skicka in det jag gjort, så kunde han ta en titt på det. Och gillade det han såg, så kunde jag få en praktik hos honom, på hans Studio eller vad man skall kalla det, i Los Angeles.
Jag bad om 2 veckor för att sammanställa en bra blandning av det jag skapat, för att han skulle få en bra bild om vem jag är och vart mina styrkor och svagheter ligger. Och med hjälp av Maria Sandberg som jag haft som lärare under hösten så hjälpte hon mig att organisera ihop det hela (uppskattar hjälpen). Jag gav honom ett fullt spelfilmsmanus, fem bilder av blandad stil och två kortfilmer jag gjort under skoltiden, vilket Noctoria var en av dom.
Kort därefter så svarade han och var nöjd med det han sett. Speciellt intresserad var han va kortfilmerna jag gjort, som trots sina brister så kunde han se att jag hade potential.
Så nu har allt handlat om detta.
En 7 veckor lång praktik som väntar mig där jag enligt honom skall få känna på alla delar av filmskapande. Jag ska få jobba på 2 filmer han skrivit och regisserat, samt två kortfilmer. Jag skall även skapa min egen kortfilm, med hans resurser. Sen om det handlar om tillgång till utrustning, personal, budget eller liknande vet jag inte. Sådana detaljer har han inte uppvisat.
Den här bloggen är främst tänkt att handla om min praktik på den här studion. Dock har jag en känsla av att den kommer bli så mycket mer. Det är inte bara en praktik, eller en resa till Hollywood eller ett skolprojekt. Detta kan vara början på det jag ska göra i resten av mitt liv, eller så kan jag hamna på samma ställe jag vart på innan. Att detta inte var för mig. Vem vet. Vissa grejer måste man peta på innan man slänger sig med huvudet först. Men jag är grymt optimistisk. Så med andra ord:
''Let's Rock''
// Kristoffer Persson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar