Bara jobbat på som vanligt, mest med Chewbacca projektet. Är egentligen färdig men väntar in feedback från Steven så fort han är klar med sina grejer. Så mest har jag fortsatt förfina mina grejer och jobbat lite med att måla storyboard och så. Kolla film (för att lära mig tekniker och hur hur storyn är upplagd) bla. Man kan verkligen se att se flesta filmer följer samma grundläggande mönster.
En annan kul händelse var nu i måndags när jag och Steven var och handlade. Först letade vi efter en Chewbaccakostym som vi kunde använda i den kommande kortfilmen. Vi åkte till något ställe i Hollywood, en affär med bara sånna grejer och det fanns hur mycket Halloweendräkter och liknande som helst. Affären hade 3 dräkter av den sorten vi sökte efter och de två billigaste var inga att ha. Den ene hade en mask av plast och den andre såg inte verklig nog ut. Den tredje mötte våra krav men kostade 500 dollar. Det var mer än Steven hade tänkt för en dräkt som bara skulle användas en gång. Vilket jag förstår. Så vi lämnade affären tomhänta, men vi fixar la något från nätet eller så.
Sedan fortsatte vi till en mataffär som var riktigt skum. Till utsidan såg det ut som en blomsteraffär, men väl inne så var det som en helt vanlig affär. Skumt som attans.
Jag och Steven handlade lite grejer och sedan åkte vi därifrån. Men precis som vi skulle åka ut från infarten så gick en man förbi som såg väldigt bekant ut. Mina hastiga hjärnsynapser letade hastigt bland mitt minnesförråd och fick fram namnet på en skådis vid namn Laurence Fishburne. Och för er som inte vet vem det är (eller för lata för att googla) så är det mannen som kanske mest är känd för sin roll som Morpheus av The Matrix trilogin. Samt att han även vart med rätt flitigt i CSI:Las Vegas för er som kikat på det. Bild på mannen i alla fall:
Jag vinkade åt honom och sedan fortsatte vi iväg på vägarna. Men sen började Steven ångra sig iom att han jobbat med Laurence tidigare (när Steven höll på med Motion Capture till Matrix 2 och 3).Dock hade han ett dilemma eftersom som han skulle vilja ha med Laurence i sin kommande film och det skulle se illa ut att bara kasta sig fram till någon skådis på dennes fria tid. Och det förstår jag och respekterar. Men Steven frågade ändå om jag vill träffa honom. Och jag var lite sådär på tanken först eftersom han redan sett oss i bilen. Men sen sket jag i det. Man måste våga chansa lite ibland med. Hade jag inte vart sån så hade jag aldrig ens vart i Los Angeles nu.
Så Steven vände om och tillbaka till affären. Han stannade kvar i bilen medans jag gick tillbaka in i affären. Jag kikade runt lite men gick strax till vänster åt charkdelen av affären (affären är rätt liten så alla hyllor och varor gör att utrymmerna inte är så värst stora). Väl framför charken så såg jag Laurence som tittade på lite kött. Jag gick fram till honom och räckte fram min hand.
Han tog min hand och uppträdde allmänt trevligt. Jag frågade om jag fick ta ett kort, men det var han inte så haj på. Förstående iofs.
Men sen förklarade jag vem jag var och om min ''chef'' som hade jobbat med honom på Matrix, vilket jag tror fick honom att sänka sin ''guard''. Jag talade om att jag var Svensk som hade praktik hos Steven och så och vi snackade en kort stund tills jag kände att jag inte ville dröja mig kvar. Jag tackade för mig och Laurence önskade mig lycka till. Och det var en minst sagt minnesvärd stund som jag alla gånger hade ångrat om jag inte vågat ta steget.
Sedan en annan god nyhet är att jag blivit beviljad merkostnadslånet från CSN. Det betyder att jag får tillbaka de 7244 kr som jag lagt ut på biljett och försäkring till den här resan. Och det var minsann på tiden. Har inte direkt mycket kvar av dom dryga 4000 kronorna jag hade när jag kom hit. Så hoppas att utbetalningarna sker fort nu. Och jag tackar min käre mor för att ha sett till att det blev av ordentligt.
Nej nu ska jag allt söva. Så tackar för mig och natti.
//KP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar