måndag 20 februari 2012

Down the rainbow.

Tja då har det gått ytterligare några dagar och jag tänkte passa på att summera helgen lite.
Steven drog ju iväg som jag tidigare talat om till Costa Rica och har väl både passat på att utforska närområdet på egen hand, samt passat på att jobba lite extra mycket.

Jag jobbade på lite i fredas med manuset, one linern, samt synopsisen.

Men lördagen tog jag mig en rast från allt jobb och drog ner ''down the sunshine strip''. Jag har länge velat besöka Rainbow, vilket är en Bar samt Grill nere på the Strip och där som många kändisar hänger, och speciellt rockers och sånt. Så var tvungen att kolla in det stället.
Så tog en promenad down the strip vilket var en längre bit att gå än jag trodde.


Sen när jag kommer till stället så blev jag smått förvånad. Stället var litet som attan. Såg inte ut som ett partyställe direkt. Men när jag kom in så var det mycket större där inne. Och väggarna var full med bilder på gamla rockartister och gitarrer med autografer och grejer på. Lite som Hard Rock i Göteborg.

Iallafall jag gick in och köpte mig en öl och eftersom jag kom dit själv så kikade jag mest runt bland allt som gick att se där inne. Så efter att ha druckit min andra öl så tyckte jag att det var dags att ta en partycigg (jäkla ovana jag har). Så ställer mig utanför bort mot vägen. En man i 50-års åldern stod brevid och rökte och talade i telefon och när han var klar så bestämde jag mig för att vara lite social.

Det visade sig att han var skådis, men jag kände inte igen honom. Han sa att det beror nog på att han praktiskt bara spelat småroller, men i en jäkla massa filmer genom hans +20 åriga karriär.
Hans namn var Jay Acovone och det är ingen idé att jag drar upp hans meriter. Det är en del så ni får kika själva:

http://www.imdb.com/name/nm0010264/

Hur som helst så snackade vi lite och jag berättade om varför jag var i LA och han verkade väldigt intresserad på att höra det jag hade att säga. Han nämnde även att han väntade på sin kompis och de höll på att ringa varann fram och tillbaka. När det sedan visade sig att hans kompis redan var inne i Rainbow så ville Jay att jag skulle följa med. Väl inne så stod en stor jäkla man framför mig - Det var Chuck Zito, en skådespelare som jag främst kommer ihåg från en av mina favorit tv-serier - Oz. Och jag var inte beredd på att det skulle vara han, än mindre en känd person över huvud taget.


Jay introducerade oss och jag fick en rejäl handskakning av Chuck. Jay sa att jag skulle sätta mig och vi satte oss vid det första bordet inne i resturangdelen av Rainbow, vid ett halvcirkelformat bord. Chuck beställde in mat medans jag och Jay tog oss var sin öl till. Vi snackade om allt möjligt och det kändes verkligen overkligt att sitta och prata med en av skådisarna till den serien som jag smög och såg om nätterna när jag var yngre (eftersom jag hade skola dagen efter). Och det kändes verkligen inte som om jag trängde mig på eller så. Chuck lät mig vara med i diskussionen och det verkade inte alls konstigt. Kort efter kom 2 italienska män till och satte sig vid bordet.

Jag hade nu Chuck, längst ut till min vänster, sen Jay, jag i mitten, Peter en stuntman och längst ut till höger satt en man som jag inte kände igen. Minns att han sa att han var fotograf för modemodeller iallafall. Det kändes iallafall kul att sitta där med dessa Italiensk/amerikaner och höra dom prata och skoja, beställa in öl och kaffe och det kändes verkligen som om jag var i ett avsnitt av Sopranos.


Sedan dök även frontmannen för rappgruppen Cypress Hill upp; Louis "B-Real" Freese vilket jag var tvungen att hälsa och ta ett kort med.



Sedan gick kvällen på och vi diskuterade allt möjligt och mycket motorcyklar blev det.
Jag fick även Chucks självbiografi som han drog ut i bilen för att hämta, samt att han skrev autograf i den och allt. Riktigt helylle snubbe, fast han ser ut som om han kan krossa en med sin tumme.


Jag fortsatte sedan iväg för att kika resten av Rainbow. Gick upp på övervåningen som kallas för ''Over the Rainbow'' och kikade på vad som fanns där med en till bar och lite sånt. Snackade med en man från Philadelphia och han berättade om sina resor i europa på 80-talet. Trevlig man.

Kvällen slutade med att jag mötte upp Jay igen och han ville att jag skulle ha hans facebook samt nummer. Han nämde att det var väldigt kul att se att ungdomen som kämpar sig upp för något och han ville gärna se vad jag kommer att göra för projekt samt att han gärna skulle vilja jobba med mig i framtiden.

Det var väldigt kul att höra. Sånt någon som mig behöver höra. Ger en lite hopp och något att sträva efter. Så visst om mitt feströkande är en ful ovana så är sanningen den att om jag inte gått ut för att röka så hade jag förmodligen träffat på Jay heller. Så gott kan komma ur ont med.


Iallafall.
Under söndagen ringde Steven från Costa Rica. Han hade kollat igenom mina 15 beats som jag hade skrivit för Vikingaprojektet och kom med lite synpunkter. Nu ska jag skriva manuset och vi började med att i detalj gå igenom fram tills första akten slutar. Och åter igen blev det stora ändringar i story och inriktningar, men det är kul. Det märks att kvalitén blir bättre för varje version av storyn vi går igenom. Verkar dessutom som om Steven hittar färre och färre ''fel'' i det jag skriver. Så antingen orkar han inte ta upp det eller så blir jag bättre (och orka prata om story är något han kan göra hur länge som helst).

Vi kom överens om några nya punkter, samt några ändringar så skulle jag sedan lämnat tillbaka den delen av manuset, vilket jag gjorde nu under måndagskvällen. Sedan ska han återkomma och vi ska gå igenom den igen och det som ska vara med på andra akten.

Men imorgon (tisdag) så åker jag bort till nånstans i O.C om jag inte fått det fel för att bo hos mannen som min mor och syster/storebror bodde hos när de var i LA för mer än 15 år sedan nu. Han ringde upp och ville gärna ha mig över. Så jag skall stanna där tills Steven kommer tillbaka och kommer fortsätta att jobba medans jag är där borta. Så det skall bli kul.
Uppdatering kommer.

Tackar för denna gången :)

//KP

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar